Graviditet

Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen
Det är lättare att bli gravid och att behålla ett foster om ämnesomsättningen är normal.
Både för hög och för låg ämnesomsättningen kan bidra till att det är svårt att bli gravid.
Sköldkörtelsjukdom vid graviditetsönskan samt under graviditet och amning behöver kontrolleras noga.

Sköldkörtelsjukdom och graviditet
Sköldkörteln sitter framtill på halsen och frisätter hormonerna tyroxin (förkortat T4) och trijodtyronin (förkortat T3). Denna hormonproduktion styrs av ett överordnat hormon (TSH) från hypofysen.
T4 och T3 påverkar förbrukningen av energi i alla kroppens celler. Vid överskott av hormon använder cellerna mer energi, vid brist på hormon sjunker förbrukningen. Detta kallas hög respektive låg ämnesomsättning.
Både för hög och för låg ämnesomsättning kan bidra till svårigheter att bli gravid. Under en graviditet har moderns ämnesomsättning stor betydelse, inte bara för henne själv, utan även för fostret. Det är därför viktigt att kvinnor med sköldkörtelsjukdom utretts och behandlats innan graviditet och att kontroller görs under hela graviditeten, och även under amningsperioden.
Det händer att en rubbning i ämnesomsättningen upptäcks först under graviditeten, en situation som ofta kräver särskilt omhändertagande.
Med rätt behandling förlöper graviditet och fosterutveckling normalt även hos kvinnor med ämnesomsättnings- eller annan sköldkörtelsjukdom.

Rubbning i ämnesomsättningen före graviditet
Till en kvinna som har fått konstaterat hög ämnesomsättning är rådet att inte bli gravid innan behandlingen avslutas och att ämnesomsättningen blivit normal och stabil. En kvinna som har låg ämnesomsättning behöver också få denna normaliserad och stabil med tyroxin innan en graviditet påbörjas.

Förhöjd ämnesomsättning under graviditet
Den vanligaste orsaken till att unga kvinnor drabbas av hög ämnesomsättning är en sjukdom där sköldkörteln stimuleras av antikroppar från det egna immunsystemet, diffus toxisk struma eller Graves´ sjukdom. Hormonproducerande knutor eller inflammation i sköldkörteln är andra men ovanliga orsaker.

hCG-hormon
Ett hormon från moderkakan, hCG, stiger kraftigt tidigt under graviditeten och kan hos vissa kvinnor stimulera sköldkörteln att släppa ut för mycket hormon. En övergående ökning av sköldkörtelns funktion med hög ämnesomsättning kan därigenom uppkomma under tidig graviditet. Detta är inte helt ovanligt. I de flesta fall är effekten på ämnesomsättningen knappt märkbar. Efter 12 – 16:e graviditetsveckan sjunker nivåerna av hCG och ämnesomsättningen normaliseras igen.

Graves´ sjukdom
Graves´ sjukdom kan debutera under de första graviditetsmånaderna. Den kan behandlas med läkemedel. Detta kräver noggrann uppföljning för att säkerställa att både den gravida kvinnan och fostret mår bra.

Hur ställs diagnosen?
Vid läkarundersökning bedöms sköldkörtelns storlek och form och om patienten har några symtom som talar för diagnosen. Blodprov behövs för att mäta hormonhalter och för att fastställa om det finns stimulerande antikroppar.
Undersökning av sköldkörteln med radioaktiva ämnen (t ex tyreoideascintigrafi) utförs inte hos gravida p g a risken för fostret.

Behandling av hög ämnesomsättning under graviditet
Hög ämnesomsättning innebär en extra påfrestning för den gravida kvinnan. Vid behandling av hypertyreos tas särskild hänsyn till att också fostret kan påverkas av moderns sjukdom och behandling.
Normal ämnesomsättning hos modern är viktig för fostrets utveckling och dess hormonnivåer.
Under graviditet behandlas kvinnor med Graves´ sjukdom i första hand enbart med tabletter (tyreostatika) som bromsar bildning och frisättning av sköldkörtelns hormoner. Behandlingen av moderns sjukdom övervakas extra noggrant så att ämnesomsättningen är normal och att mammans läkemedel inte stör forstrets sköldkörtelfunktion.
Sjukdomen minskar ofta i aktivitet allteftersom graviditeten fortskrider vilket gör att antalet tabletter ofta kan minskas och inte sällan avslutas under graviditetens slutskede. Om modern inte tål tabletterna, kan en operation göras i mellersta delen av graviditeten.
Sköldkörtelhämmande tabletter som används är inte skadligt för fostret i normal dosering och kan även användas under amning.

Förlossning och det nyfödda barnet
Som regel förlöses barnet på vanligt sätt. Oftast finns uppgifter om moderns sjukdom så att man kan bekräfta att hennes ämnesomsättning är väl reglerad.
Barnet förväntas må bra men kontrolleras av barnläkaren som bör vara informerad om moderns behandling för hög ämnesomsättning och hur sjukdomen förlöpt.
Medicinering för hög ämnesomsättning är inget hinder för amning. Tablettdosen justeras för detta syfte.

Hög ämnesomsättning efter avslutat graviditet
Det är inte ovanligt att kvinnor med Graves´ sjukdom återinsjuknar inom ett år efter förlossningen.
Vilken behandling man då väljer avgörs individuellt där man bland annat tar hänsyn till om fler graviditeter planeras.

Postpartum tyreoidit
Under året efter en normal graviditet händer det inte sällan (omkring 5 %) att en kvinna drabbas av en inflammation i sin sköldkörtel p g a att immunsystemet av oklar anledning angriper sköldkörteln (”postpartum tyreoidit”). Risken för postpartum tyreoidit är ökad hos kvinnor som har haft Graves’ sjukdom. Vid denna inflammation är ämnesomsättningen ofta förhöjd inledningsvis och går därefter över i låga hormonvärden efter en kort tid med låg ämnesomsättning som ibland blir bestående.
Det är väsentligt att man kommer till rätt diagnos då behandling och prognos skiljer mellan Graves´ sjukdom och postpartum tyreoidit.

Låg ämnesomsättning före graviditet
Fostret är helt beroende av sin mammas sköldkörtelhormoner under första hälften av graviditeten.
Kvinnor som fått konstaterat låg ämnesomsättning – hypotyreos – och har ersättningsbehandling med sköldkörtelhormon, tyroxin (T4), rekommenderas att kontrollera att dosen är rätt snarast efter konstaterad graviditet.

Låg ämnesomsättning under graviditet
Redan tidigt i graviditeten behöver man öka dosen tyroxin (T4). Som regel krävs därefter ytterligare anpassning av dosen senare i graviditeten. Det är därför viktigt med regelbundna kontroller. Behandlingen fungerar som regel väl med en kontroll av hur kvinnan mår, och med hjälp av blodprov för att mäta sköldkörtelhormoner, så att dosen tyroxin ska kunna anpassas rätt.

Låg ämnesomsättning som upptäcks under graviditet
Låg ämnesomsättning som uppstår och påvisas under graviditet behöver snabbt behandlas. Läkaren ordinerar då den dos tyroxin som det förväntas att modern behöver. Vid otillräcklig behandling med tyroxin ökar risken för missfall och även för komplikationer senare under graviditet. Tyroxintabletter innehåller sköldkörtelhormon, identiskt med det naturliga hormonet och är därför inte skadligt för fostret. Tyroxin kan ges både under graviditet och amning.

Låg ämnesomsättning efter avslutad graviditet
Efter avslutad graviditet kan kvinnor som har en sedan tidigare känd nedsatt sköldkörtelfunktion återgå till den dos tyroxin som fungerat väl före graviditet.
Behandling med tyroxin är inte något hinder för amning.
Det är inte helt ovanligt, hos ca 5 %, att det uppkommer en inflammation i sköldkörteln efter graviditet, s k postpartum tyreoidit. Typiskt är att kvinnan först drabbas av en ökad ämnesomsättning som efter en kort tid övergår i för låg ämnesomsättning.
Hos några av de som drabbas av postpartum tyreoidit blir den låga ämnesomsättningen bestående.
Risk finns att symtom p g a dessa svängningar i sköldkörtelns funktion kan misstolkas som något som är normalt för kvinnor som nyligen fått barn.
Om låg ämnesomsättning föreligger kan en övergående behandling med tyroxin behövas.
De kvinnor som återfått normal sköldkörtelfunktion löper risk att senare återinsjukna med låg ämnesomsättning, spontant eller i samband med ny graviditet.
Kvinnor som har postpartum tyreoidit rekommenderas noggrann kontroll av sköldkörtelns funktion inför ny graviditet.
Sköldkörtelsjukdomar har betydelse för graviditet och amning. Korrekt diagnostiserad och behandlad sjukdom gör att moder och barn kan känna sig trygga.