Hypotyreos

Vad är hypotyreos?

Vid hypotyreos har man för låg produktion av sköldkörtelhormon som styr cellernas ämnesomsättning i kroppen. Vid brist på sköldkörtelhormon sjunker cellaktiviteten och kroppen ”går på sparlåga”.

Vem får sjukdomen?

Hypotyreos, eller låg ämnesomsättning, är en sjukdom som 5 – 10 gånger oftare drabbar kvinnor än män. Den vanligaste åldern för insjuknande är mellan 40 och 70 år. I Sverige behandlas 5 – 7 % av kvinnor i övre medelåldern och äldre för hypotyreos.

Även barn och ungdomar kan insjukna i hypotyreos även om det är ovanligt.

Det är vanligt att insjukna i hypotyreos efter förlossning och efter klimakteriet. Det är också större risk att insjukna om patienten eller släktingar har autoimmuna sjukdomar som exemepelvis vitamin B12-brist, celiaki (glutenintolerans) eller ungdomsdiabetes (diabetes typ 1).

Vad händer i kroppen vid hypotyreos?

Sköldkörteln bildar hormonerna Tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Sköldkörtelhomonerna påverkar de flesta av kroppens organ. T4 omvandlas till stor del till T3. Dessa hormoner, speciellt T3, styr aktiviteten i cellerna och stimulerar ämnesomsättningen. Brist på sköldkörtelhormon leder till att cellernas aktivitet sjunker, vilket ger upphov till en mängd olika symtom.

Vilka är symtomen?

Karaktäristiskt är att symtomen vid hypotyreos kommer smygande och är ospecifika, varför många inte uppfattar att det beror på en sjukdom. Vanliga symtom är:

  • Tilltagande trötthet
  • Sköldkörtelförstoring kan förekomma
  • Ökat sömnbehov och minnessvårigheter
  • Frusenhet
  • Håglöshet och depression
  • Förstoppning
  • Viktökning
  • Torr hud
  • Torrt hår
  • Svullnad i ansiktet, särskilt runt ögonen
  • Minskad sexuell lust
  • Nedsatt fertilitet, ökad risk för missfall

Varför får man hypotyreos?

Den vanligaste anledningen är att kroppens eget försvar, immunsystemet, angriper sköldkörteln. Varför detta sker är inte fullständigt klarlagt. Sjukdomar som orsakas av sådana rubbningar i immunsystemet kallas autoimmuna sjukdomar.

Ibland kan hypotyreos uppkomma efter behandling av andra sjukdomar i sköldkörteln. Hypotyreos kan också vara medfödd.

Hur ställs diagnosen?

Man mäter halten av sköldkörtelhormon i blodet med ett vanligt blodprov. I samma prov kan man också samtidigt mäta antikroppar mot sköldkörtelvävnad.

Hur behandlas hypotyreos?

Behandlingen sker med tabletter som innehåller sköldkörtelhormon, tyroxin. Detta räcker för att normalisera ämnesomsättningen hos de allra flesta patienterna. Vanligen tar man hela dagsdosen vid ett tillfälle – fastande före frukost. Tyroxindosen bestäms av hur patienten mår och från resultatet av blodprov. I behandlingens inledningsskede skall dosen som regel trappas upp försiktigt, så att kroppen hinner vänja sig. Det kan ta flera månader innan dosen kan höjas till sin slutliga nivå. Lämplig doshöjningstakt bestäms av din läkare. Det kan dock ta tid innan man har hittat rätt dos. Det kan behövas ett halvt till ett års behandling innan man känner sig helt återställd om graden av hypotyreos varit uttalad innan diagnosen ställdes.

Behandlingen med sköldkörtelhormon är som regel livslång. Slutar man att ta medicinen kommer sjukdomssymtomen tillbaka.

Tyroxin skall inte intas samtidigt som t ex kalcium- och järntabletter, då kan upptaget av tyroxin försämras.

Graviditet och hypotyreos

Sköldkörtelhormon har stor betydelse för normal fosterutveckling. Det är först i senare delen av graviditeten som fostrets egen sköldkörtel fungerar tillräckligt. Det är därför viktigt att den gravida kvinnan har tillräcklig halt av tyroxin i blodet under hela graviditeten.

Kvinnor som behandlas för hypotyreos, och som planerar graviditet, bör därför kontrolleras noga inför graviditet samt så snart graviditet konstaterats så att hon har rätt dos tyroxin. Extra kontroller görs regelbundet under graviditeten och tyroxindosen behöver vanligen höjas.

Ett par viktiga punkter

  • Kvinnor som insjuknar i hypotyreos ska undvika graviditet till dess hormonproverna visar normala resultat
  • Patienter som får hjärtklappning, obehaglig värmekänsla eller rastlöshet som pågår utöver 2 – 3 veckor efter att behandlingen har inletts bör kontakta sin mottagning
  • Patienter som lider av hjärtsjukdom och får ökade hjärtbesvär under tyroxinbehanlingen skall kontakta sin läkare. Man kan behöva dosera försiktigare.